Stilblommor och grodor...

Anonym författare till minnesruna över Ellen Key (författare och samhällsdebattör):

"Nuets i intellektuell, estetisk och moralisk tidsbrottning stadda generation är genom denna modiga, ljusgestaltande, ridderligt vågande, trosvissa, materialistiska och humanitärt kraftfulla kvinnas bortgång en sällsynt varelse, en tapper, idéhängiven, renhjärtad, harmonisk och framstegsövertygad personlig kulturtillgång, ett levande, livssamhörigt, allöppet hjärta och ett bjudande, vaket rättrådigt, mänsklighetsbetonande kultursamvete fattigare.

Ty i sin idealitetsburna, livsstämda, nyskapade, frihetsentusiastiska, varmhjärtat lyckosyftande och framgångsåstundande livsgärning på skilda områden var Ellen Key en av våra, blott så mycket djärvare, insiktsfullare, djuptänktare, andligt fullödigare, själsfinare, trosstarkare, ansvarsfylldare och mera famnbred än hos oss alla. Därför skall hon nu, då hon hänsovit ifrån sin långa, aktiva, idogt bildande och kulturgagnande livstjänst, jämväl av oss dyrkas som ett högrest, livsmanande, impulsväckande och andligt uppfostrande föredöme på grund av de fruktbara, synvidgande, tankefrämjande, livsklarläggande, ideellt vederkvickande, mänsklighetsfostrande idéer, vilkas utbredande och förverkligande utgjorde det daggfriska, eggande, inflytelserika aktionsprogrammet för hennes eldstodade andes vackra, högsyftande, hugstora insats i vårt kultur- och bildningsliv inom vår civilisations andliga verkninssfär.

Kärleken är hennes krona, livet hennes skönaste uppfinning, och döden utgör hennes konstgrepp för att bli ägare till en myckenhet av liv."

Kan man annat än hålla med...