Förhållningsregler...

Några förhållningsregler vid möte mellan hästfordon och Automobil.

För körsvennen:

Om hästen visar tecken till rädsla, sök då att lugna den. Höj armen till tecken att automobilisten skall hålla in, och sysselsätt Eder sedan med hästen, icke med den mötande automobilisten.

Kan Ni köra och vet hvad det vill säga att hålla hästen framme på hand och om den är inkörd och har mun, kör den då lugnt förbi automobilen och hindra den från att kasta genom att hålla den väl i hand samt mana med piskan på yttersidan medan Ni samtidigt lugnar den med rösten. Detta är bästa sättet, och efter ett fåtal med lugn behandlade möten visar hästen ingen oro.

Men är Ni ovan körsven, beakta då följande:
Skräm icke upp hästen genom att rycka och slita i tyglarna, ej heller genom rop och piskrapp. Betänk att hästens beteende i regel är beroende på naturlig fruktan och ej uttryck för istadighet och bör sålunda icke straffas med ryck i mun och piskrapp.

Tag saken lugnt. Hoppa icke av fordonet, medan det är i rörelse. Därigenom kan Ni trassla in Er i tömmarna och komma under hjulen, Håll in hästen, stig af framåt samt grip den i betslet. Stirra icke på den med förskrämda ögon utan lugna den med strykningar och vänligt tilltal. Är Ni själf rädd och låter hästen märka det blir den nervös och svårhanterlig, liksom det motsatta förhållandet äger rum, om Ni är trygg och säker.

Låt aldrig tömmarna släpa. Bind upp dem och håll eller led hästen i betslet.

Är hästen ung eller låttskrämd, eller Ni af annan orsak anser det vara farligt att leda honom förbi automobilen, begagna Eder då af nedanstående trenne utvägar:
a) Vänd fordonet så, att automobilen kan passera bakifrån.
b) Kör in på närmaste afväg, eller gård.
c) Sela från och led undan hästen.

Kör, led eller håll hästen så, att Ni befinner Eder mellan hästen och automobilen. Går Ni på motsatt sida kan Ni slängas i diket eller klämmas mot träd och andra fasta föremål.

Håll icke för hästens ögon, men undvik hans blick och behandla honom som om det gällde en alldaglig sak.

Låt den stanna ett ögonblick vid automobilen, på det att den må sansa sig och vänja sig.

Blif icke arg och ovettig på automobilisten. Det är icke hans fel, att hästarna äro ovana. Den tid kommer, då en automobil skall väcka mindre uppmärksamhet ute på landsbygden än en velociped nutilldags, och då den blir mer oumbärlig för landsbefolkningen än för någon annan samhällsklass.

För automobilföraren:

Kom alltid ihåg, att Ni har det jämförelsevis lugnt och tryggt i automobilen, men att så ej är förhållandet med dem, som åka efter en lättskrämd häst. Kom ihåg att de körandes rädsla ofta är en följd af deras erfarenhet från ett tidigare tillfälle, då de haft att göra med hänsynslösa automobilister. Gör därför hvad Ni kan för att underlätta deras svårigheter, och hvad Ni kan är följande:

Gif akt på de mötande hästarna. Af deras utseende och rörelser kan man sluta sig till om de äro rädda.

Stanna om körsvennen ger signal, och på tillräckligt afstånd för att bullret från motorn ej må uppfattas av hästarna.

Är körsvennen ovan, stig ur och gå fram och hjälp honom: uppträd aldrig öfvermodigt.

Att tillråda är även att ställa sig vid automobilen, emellan denna och där hästen skall passera, ty i de flesta fall minskas hästens oro väsentligt, då han ser en människa mellan sig och föremålet för sin fruktan.

Sätt aldrig igång maskineriet omedelbart sedan hästen passerat och således befinner sig strax bakom automobilen. Detta plötsliga buller skrämmer mer än något.

Kör icke fort i kurvorna och signalera i tid. Ett signalhorn är först till verklig nytta, då dess varning uppfattas 100 meter i förväg.

Undvik att köra med "öppen ljuddämpare", särskildt genom samhällen eller då hästfordon passeras.