torsdag 7 november 2013

Att sofva med sådant oljud utanför ett öppet fönster...

Det föll sig emellertid icke lät att få komma till ro, ty den vackra aftonen med den underbara skymningen hade lockat flickor och gossar utomhus, och i sådant fall är ju ett piglock tyvärr oumbärligt. Att sofva med sådant oljud utanför ett öppet fönster tillhör privilegierna för mera kraftfulla naturer än min. Först framåt morgonsidan, då det började ljusna utåt slätten upphörde olåten.

Söndag 4 augusti 1917.

torsdag 24 oktober 2013

Minnesbilden

Tjolöholms slott
Uppåt väggarna











söndag 20 oktober 2013

Vindkraftsparken, Ås.

 Härom veckan var det öppet hus (öppen snurra, snarare) vid den nybyggda vindkraftsparken.
 Kraftverken är imponerande när man kommer nära.
Själva "tornet" är 108 meter högt, varav 80 meter betong, resten stål.
 Rotordiametern är 82 meter, och de genererar 2300 kW.
 Någon som vill klättra 108 meter rätt upp?
Jag valde att avstå.
 Annars kan man välja att ta hissen upp.
Nej, vi fick inte åka upp.


Och nej, vi störs inte av dem.

måndag 12 augusti 2013

lördag 11 maj 2013

Horisontlinje, 3

10/ 5


11/5
Torn 5 växer.

lördag 27 april 2013

Dagens vårtecken



Nu är våren äntligen på väg, trots att det blåser kallt.

Horisontlinje, 2

26/4 2013
Torn nummer fyra på väg.
När det väl sticker upp över skogskanten går det snabbt.

fredag 19 april 2013

Horisontlinje


Något håller på att hända på berget på andra sidan dalen.
Det högsta (närmaste) tornet har vuxit upp på bara några dagar.
Uppdatering följer.


fredag 12 april 2013

Fiske

Fisket var ett av hans stora intressen. Det var många gånger familjen fick sitta vid bilen och vänta medan han tog spöet och gav sig av ensam för att pröva fiskelyckan.

Mest minns jag dock de gånger jag fick förtroendet att ro ekan medan han la nät. (Abborren lades i röken så fort vi kom hem och var en delikatess...) En och annan mört fastnade också i nätets maskor, och blev till en läcker måltid för katten som satt och väntade på bryggan när vi kom hem. Hon visste mycket väl vad som väntade när vi kom i land! Denna delikatess avnjöts naturell. Det där med rökning var helt onödigt för hennes del.

Men det som jag minns bäst av allt, var när han fiskade på västkusten. Också där skedde fisket med nät (eller ska man kanske säga garn, när man befinner sig på västkusten?) Där var det ju torsk som gällde. (Jodå, katten fick sin beskärda del av torsken också) Om vi var med - och det hände - kunde någon av oss få sköta motorn medan han satte igång att rensa fisken. En hel flock måsar följde båten vid dessa tillfällen - de visste ju att något gott vankades.

Jag minns som vore det igår, hur han tog torsken, och med ett raskt snitt skar av huvudet, som han med en snärt förpassade till måsarna. Resten av inkråmet togs ur - och kastades till måsarna.

Den nu färdigrensade torsken sköljdes av utanför båten - innan han med ett elegant kast hivade iväg den till måsarna! Det gick av bara farten, och väckte allmän munterhet.

Denna fiskehistoria berättades allt som oftast vid väl valda tillfällen. Konstigt nog fann han den aldrig lika roande som resten av familjen.

söndag 3 februari 2013

Så många frågor

Det har gått ett år sedan jag i samråd med veterinären var tvungen at ta det svåra beslutet att vår älskade Bella Bus måste avlivas akut. Hon hade stått hos fodervärd ett drygt år, och vid alla kontakter hade allt varit så bra, de hade älskat Bella så mycket, hon var deras drömhäst ...
Idag , ett år senare vet jag inte så mycket mer vad som hände.
Jo, jag vet att länsstyrelsen varit där, vid flera tillfällen. Den senaste gången, den 2 februari 2012, hade hon varit i så dåligt skick, att veterinär tvångsutkallats.
Då var Bella utmärglad, och döende.
Varför?
Varför kontaktades inte vi, när de märkte att hon inte mådde bra?
Varför tillkallades inte veterinär?
Varför - varför - varför...
Fodervärden tiger, och vi får inga svar på våra frågor.

tisdag 22 januari 2013

Till minne

Lillemor
21/3 1923 - 22/1 2007

Inte ens en grå liten fågel
som sjunger på grönan kvist
det finns på den andra sidan
och det tycker jag nog blir trist.

Inte ens en grå liten fågel
och aldrig en björk som står vit.
Men den vackraste dagen som sommaren ger
har det hänt att jag längtat dit.