söndag 27 december 2009

Spåret

Jag har gått en lång väg
genom minnenas land.

Som ett översnöat klippblock
ligger den lilla stugan där som förr
mellan trädens vita kåpor.
De runda hålen, som kvistvedsbrasan tinat
i de lappade fönsterrutornas skimrande frost,
stirrar som svarta vildfågelsögon
ut i julaftonskymningens bleka ro.
Snön är skottad högt upp på väggarna
för kylans skull, och från den söndervittrade skorstenen
stiger röken lodrät
mot en ärggrön himmel.

Från den isiga tramphällen
där snöskoveln ännu står lutad,
leder ett spår in mellan stammarnas galler.
Det är spåret efter mor,
som nyss hämtat in det lilla julträdet
åt sin väntande son.
Blåa skuggor gömma sig i fjäten -
det är som stod de bräddfulla av blå lycka.

Kväll. Rungande köldskott.
Som en vit fågel glider mors hand mellan kvistarna
när hon tänder den ännu våta granen,
de blåa ådrorna spelar under huden.
Å... Fönstrens isblommor, väggarnas tidningstapeter
med de upp- och nedvända bilderna, annonserna -
allt blir så förunderligt.
Dörrens rimmade spikhuvuden glimmar som stjärnor.
Som stjärnor glimmar ock Månskattens ögon,
där han med rumpan i vädret
tassar mellan mor och mig,
storligen förundrande sig över'att det med ens kunde bli så ljust
i ett så armt och fattigt hus:
att hans kopp i kväll är så bräddande full...

Medan granen brinner sätter sig mor vid bordet
och sjunger ur en nött gammal sångbok:
Allt av nåd.
Hennes andedräkt står som en vit sky utåt rummet.

När kvällen är över och vår stuga
ligger där som ett mörkt klippblock
under midnattsstjärnorna
och jag somnat med det lilla paketets innehåll -
trähästen, som mor täljt åt mig -
på min arm;
då drömmer jag om en vit fågel som flaxar
mellan gröna träd i ett stort äventyrsland -
då drömmer jag om ett spår av en lappad smorläderssko,
som leder in mellan frostvita stammar i köldens land.

Ännu i drömmen står det bräddfullt
av hisnande blå lycka.

Men allt är så länge, länge sen.
Mors hand är för längesedan multnad,
och hennes sko sätter inga spår mer
i vit snö.

Dagens



måndag 21 december 2009

söndag 20 december 2009

Niga för nymånen...

Här hade jag tänkt lägga in en bild av nymånen
som jag var ut och tog ikväll.
Tyvärr räckte kameran inte riktigt till
och nymånen såg mera ut som en på mitten hopsnörpt korv.
Alltså får ni tänka er...
Flickan under nymånen
Jag har nigit för nymånens skära.
Tre ting har jag önskat mig tyst.
Det första är du
och det andra är du
och det tredje är du, min kära.
Men ingen får veta ett knyst.
Jag har nigot för nymånens skära
tre gånger till jorden ner.
Och om månen kan ge vad vi önska,
så niger jag tre gånger till,
och krona jag bär,
när marken sig klär,
och björkarna gunga av grönska
och lärkorna spela sin drill.
Det är långsamt att önska och önska.
O, vore min kära här!
Lyft nu upp honom stormmoln, på vingen
och tag honom, våg, på din rygg.
Han är ung som jag,
han är varm som jag,
han är härlig och stark som ingen,
och säll skall jag sova och trygg,
i hans armar en gång, under vingen
av natten, tills natt blir dag.

lördag 19 december 2009

Klovene webkamera 18 december

-6. Lätt snöfall.
Solens uppgång vid Göteborgs horisont: 8.56
Solens nedgång vid Göteborgs horisont: 15.23
Klovene webkamera startades när vårterminen 2009 började.
Idag, den 18 december är höstterminens sista dag.
Vad händer med Klovene webkamera nästa år?

tisdag 15 december 2009

Klintbergare...

klintbergare (efter Bengt af Klintberg), populär benämning på ett slags moderna vandringssägner, som av många uppfattas som sanna. De kan handla om till exempel hotfulla brott, mystiska sjukdomar, invandrares gåtfulla beteenden eller vad som kan hända på turistresor i utlandet och avslöjar latenta drag av främlingsfobi eller oro och rädsla inför utvecklingen i det moderna samhället.

Barnet vid vägkanten.
En ung kvinna var på väg hem i sin bil en sen höstnatt. Vägen hon åkte på var smal och kurvig, och dessutom var det kolmörkt ute och regnade, så hon kunde inte köra särskilt fort.

Plötsligt, när vägen gick genom ett skogsparti fick hon se ett barn som låg orörligt vid vägkanten. Kvinnan saktade farten tills bilen stod stilla med strålkastarna riktade mor barnet. Först vågade hon inte stiga ur, eftersom det kunde vara en fälla. Men åsynen av barnet vid vägkanten som kanske behövde hennes hjälp gjorde det omöjligt för henne att köra vidare. Hon klev ur bilen men lät för säkerhets skull motorn gå på tomgång.

När hon kom närmare såg hon att barnet var en skyltdocka. Hon greps av panik och rusade tillbaka till bilen, hoppade in, smällde igen bildörren och åkte därifrån.

En halvtimma senare befann hon sig i sitt garage och öppnade bildörren. Då föll tre avslitna fingrar ner från dörrspringan.
(Ur : Glitterspray, Bengt af Klintberg)

En variant av den här historien hörde jag själv, någon gång i början på 70-talet. Behöver jag tala om att jag trodde oreserverat på den (på den tiden var det ingen som hört talas om klintbergare...). Under åren som följt har jag hört flera varianter berättas...

måndag 14 december 2009

Dagens...


Klovene webkamera 14 december

0. Lätt snöfall.
Solens uppgång vid Göteborgs horisont: 8.52
Solens nedgång vid Göteborgs horisont: 15.22

söndag 13 december 2009

Klovene webkamera 7 december

+6. Mestadels regn.
Solens uppgång vid Göteborgs horisont: 8.43
Solens nedgång vid Göteborgs horisont: 14.47.
Fast man ska kanske vara tacksam.
Fr o m 8/12 går solen inte upp alls i Kiruna.

torsdag 3 december 2009

Klovene webkamera 30 november

+ 6. Regn.
Solens uppgång vid Göteborgs horisont: 8.31
Solens nedgång vid Göteborgs horisont: 15.30

Klovene webkamera

1:a advent